Det enda som saknas är lite romantik i vardagen...

Nu sitter jag här (med det nyinköpta head-setet som gör att jag ser ut som världens största mupp) och knappar återigen på tangentbordet framför mig. Bloggen är över ett år nu; det insåg jag visserligen för längesen, men väljer att uppvakta den nu. Grattis på ettårsdagen! Datorn börjar anta en lagom varm temperatur som värmer mina trötta ben, efter dagens utflykt runt Highgate. Den perfekta helgen börjar lida mot sitt slut och imorgon väntar min första "riktiga" arbetsvecka som au-pair/barnflicka. Än så länge trivs jag jättebra och jag ser fram emot eventuella besök av familj och vänner.

En perfekt helg. Det endast som saknar för att min vistelse i London ska bli perfekt är en liten kärleksromans. Eftersom mina manliga beundrare såsom mina flirtar-skills lyser med sin frånvaro får jag nöja mig med den passionerade och romantiska historia av Stephenie Meyer och hennes "Twilight". Tyvärr börjar storyn att lida mot sitt slut och det dröjer tills filmen kommer...

Jag är nöjd. Framför allt är jag nöjd med mitt liv och min tillvaro. Jag bor i London, har ett jobb, tjänar pengar, motivation till att börja träna. Jag ska börja sjunga i kör och jag kombinerar nytta med nöje eftersom jag också får möjlighet att träna min engelska. Som sagt, det enda som saknas är en liten romans. Med en trevlig engelsman. Fast inte som James (inte för att jag skulle klaga ifall den här personen i fråga bar samma parfym, det skulle göra honom oemotståndlig).

Idag var jag i parken, Hampstead Heath. Jag lade mig ned i gräset och sensommarsolen. Omkring sprang barn och hundar. Ibland gick också "äldre pojkar" förbi och jag intalade mig att de kanske sneglade lite extra på mig. Visst log jag tillbaka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0