Vilken fredag!
Jag fruktar att gårdagen kommer att minnas som ett kapitel där ett dygn på 24 timmar upplevdes som väldigt mycket längre och om detta skulle vara en film skulle man tro att det också var en snabbspolning. Tänk vad man kan förundras över sin effektivitet...
Trots att jag har gått och lagt mig tidigt varje dag hela veckan har jag varje morgon missat frukosten! Det är ju helt otroligt! Men igår slog jag rekord! Jag vaknade 07.18, alltså ca 12 minuter innan jag skulle gå och jag insåg med en gång att jag skulle missa bussen, eftersom mitt hår var ett enda flottigt kråkbo. Jag kan inte dra någon annan slutsats än den att jag vid den här årstiden sover MER, äter MER och slöar MER. Det är inte längre bara sex timmars sömn och ordentlig frukost, nej, istället blir det en rostad macka med marmelad på vägen till bussen och på kvällarna kortar jag ned löppassen för att kunna titta på TV och äta karameller. Men jag tycker ändå, på något sätt, att jag förtjänar det!
SMS:ar Hanna att hon blir dagens Profet-magnet och anländer till skolan ca 20 minuter försenad, när jag egentligen skulle ha varit där 8.15. Vi jobbar med projektet fram tills lunch, och då är jag vrålhungrig eftersom den enda frukosten jag fick var en apelsin. Jag slevar i mig käk som skulle räcka till ett helt kompani och sedan bär det av mot Haninge centrum för att träffa min nagelfixare som ska göra mina naglar fina till jul. Självklart var jag ju också tvungen att lämna tillbaka några biblioteksböcker. En uppenbar nackdel med att fylla 18: Förseningsavgifter!
Med nya, tjusiga och juliga naglar, tillbaka in till stan för att möta Hanna och sedan sakta ge sig av mot Kungsträdgården och den katolska kyrkan. Där ska vi träffa en pensionerad bioetiker och katolsk "pater" vid namn Erwin Birschoffberger. Vi skulle intervjua honom till vårt projekt men han verkade inte ha läst frågorna innan och gled många gånger i väg från ämnet och började jiddra om abort och Downs. Lite smått irriterade lämnade vi kungsträdgården, för att sedan springa, mot Djingis Khan och äta mongolisk buffé med brudarna. Där åt vi jäte-jätte-jätte-jätte-jätte-mycket! Tills vi nästan blev illamående! Men det var väldigt gott och väldigt trevligt sällskap!
Sedan sprang jag och Hanna mot Statsteatern för där väntade en politisk monolog "Rachel Corrie". Jag tycker personligen att den var väldigt välgjord och Frida Hallgrens skådespelarinsats var av lysande karaktär. Dessutom var det en oerhört intressant skildring av hennes liv som amerikansk aktivist och jag tycker faktiskt att pjäsen var överlag väldigt bra. Sedan fick vi gå de korta stegen mot tunnelbana, men eftersom Hanna inte hade någon aning om vad hon gjord av busskortet var vi tvungan att stanna mitt på Sergels torg för att hon skulle leta efter det i sin till synes bottenlösa väska, mitt i kylan dessutom!
Fnitter råder hela vägen till Telefonplan. Han visar mig sin arbetsplats vid namn "Matbiten", väldigt corny och jag garvade så att jag knappt kunde gå. Vi köper masrchmallows och hyr nyaste Harry Potter. Blåvingevägen 15 står med öppna dörrar och med tomma pizzakartonger utanför dörren. Vi grillar våra machisar och glor på Harry Potter. Sen ligger vi och fnittrar en stund till, tills vi slutligen låter John Blund visa oss vägen.
Snacka om uppbokad dag, va?
Trots att jag har gått och lagt mig tidigt varje dag hela veckan har jag varje morgon missat frukosten! Det är ju helt otroligt! Men igår slog jag rekord! Jag vaknade 07.18, alltså ca 12 minuter innan jag skulle gå och jag insåg med en gång att jag skulle missa bussen, eftersom mitt hår var ett enda flottigt kråkbo. Jag kan inte dra någon annan slutsats än den att jag vid den här årstiden sover MER, äter MER och slöar MER. Det är inte längre bara sex timmars sömn och ordentlig frukost, nej, istället blir det en rostad macka med marmelad på vägen till bussen och på kvällarna kortar jag ned löppassen för att kunna titta på TV och äta karameller. Men jag tycker ändå, på något sätt, att jag förtjänar det!
SMS:ar Hanna att hon blir dagens Profet-magnet och anländer till skolan ca 20 minuter försenad, när jag egentligen skulle ha varit där 8.15. Vi jobbar med projektet fram tills lunch, och då är jag vrålhungrig eftersom den enda frukosten jag fick var en apelsin. Jag slevar i mig käk som skulle räcka till ett helt kompani och sedan bär det av mot Haninge centrum för att träffa min nagelfixare som ska göra mina naglar fina till jul. Självklart var jag ju också tvungen att lämna tillbaka några biblioteksböcker. En uppenbar nackdel med att fylla 18: Förseningsavgifter!
Med nya, tjusiga och juliga naglar, tillbaka in till stan för att möta Hanna och sedan sakta ge sig av mot Kungsträdgården och den katolska kyrkan. Där ska vi träffa en pensionerad bioetiker och katolsk "pater" vid namn Erwin Birschoffberger. Vi skulle intervjua honom till vårt projekt men han verkade inte ha läst frågorna innan och gled många gånger i väg från ämnet och började jiddra om abort och Downs. Lite smått irriterade lämnade vi kungsträdgården, för att sedan springa, mot Djingis Khan och äta mongolisk buffé med brudarna. Där åt vi jäte-jätte-jätte-jätte-jätte-mycket! Tills vi nästan blev illamående! Men det var väldigt gott och väldigt trevligt sällskap!
Sedan sprang jag och Hanna mot Statsteatern för där väntade en politisk monolog "Rachel Corrie". Jag tycker personligen att den var väldigt välgjord och Frida Hallgrens skådespelarinsats var av lysande karaktär. Dessutom var det en oerhört intressant skildring av hennes liv som amerikansk aktivist och jag tycker faktiskt att pjäsen var överlag väldigt bra. Sedan fick vi gå de korta stegen mot tunnelbana, men eftersom Hanna inte hade någon aning om vad hon gjord av busskortet var vi tvungan att stanna mitt på Sergels torg för att hon skulle leta efter det i sin till synes bottenlösa väska, mitt i kylan dessutom!
Fnitter råder hela vägen till Telefonplan. Han visar mig sin arbetsplats vid namn "Matbiten", väldigt corny och jag garvade så att jag knappt kunde gå. Vi köper masrchmallows och hyr nyaste Harry Potter. Blåvingevägen 15 står med öppna dörrar och med tomma pizzakartonger utanför dörren. Vi grillar våra machisar och glor på Harry Potter. Sen ligger vi och fnittrar en stund till, tills vi slutligen låter John Blund visa oss vägen.
Snacka om uppbokad dag, va?
Kommentarer
Trackback
