Tillbaka från fjällen
Grädden på moset blev knäskadan jag dragit på mig! Nej Hanna, jag är inte hypokondrisk utan nu måste jag troligtvis åka hiss i skolan (alltså, bäst att hålla sig på god fot med mig så slipper du mjölksyran till femtielfte våningen). Hädanefter väntar troligtvis kryckor... Kul, kul...
Jag måste bara få konstatera det faktum att det typ bara är tre månader kvar innan jag tar STUDENTEN! Och det är så sjukt mycket saker man måste hinna med. Eftersom jag söker lite medömkan från er måste jag ju spä på mitt elände: 3 projektarbeten, ett fysikB-prov, teoriprovet, högskoleprovet, körkortet, en massa andra prov, tävlingar, jobb, CA.... Listan kan göras lång!
Ångest, ångest är min arvedel
Bara förlorare i Linköping
Deltävlingen i Linköping var inget undantag. Mina favoriter (indie-Eskobar var de enda som faktiskt framförde en bra låt av tvättäkta kvalité) kom sist och fick inte ens gå till andra omröstningen. Och så var den kvällen förstörd! Det enda som inte fick mig att med en tung suck stänga av elektronkanonen till tv var Björn Gustavsson. Jag vet, han är ganska uttjatad, men jag måste ändå slå ett slag för han urgulliga stil och assköna humor. Tyvärr gick det inte att rösta på hans kärleksvisa till Carina Berg, vilket var väldigt synd för det var nog ändå den bästa prestationen i kväll.
Du är som strössel och glass
Du är det bästa i harsh
Haha!
Efteråt, när Frida & CO spelat sin urtöntiga tjat-låt, kunde jag inte hjälpa att jag fått den förbannade refrängen på huvudet:
Upp och hoppa, det är ingen som vill ha dig!
En fortsättning på föregående inlägg
Det är verkligen inte shysst!
Jag vet, jag får ju inte se kent i sommar men ändå!!!!! Men det är inte okej ändå! Jag var ju engagerad och allt...
Nej, inga biljetter till spelningen på Zinken den 28 juni, men det var absolut inte mitt fel. Jag blir jäkligt förbannad för är man ett väldigt attraktivt band ska man inte få spela på ett ställe med en publikkapacitet på knappt 2000 pers.
Nej, det är inte okej!
Update!
På grund av total datorcrasch hemma (två datorer hos mamma och en stationär hos pappa) har det blivit lite bloggande. Och det lär inte bli mer nästa vecka eftersom jag ska åka skidor i Sälen.
Ja, för de som inte vet så var jag i Norrköping i helgen. Och, nej, jag lockades inte dit av den märkliga dialekten utan därför att Kent spelade där. Jag orkar inte dra någon längre historia om hur det var för de flesta vet nog att jag ändå bara kommer att använda mig av adjektiv som "fantastiskt", "underbart" och "svettigt". Jag måste dock erkänna att den här konserten inte var lika bra som i Stockholm. Jag tror inte att det berodde på bandet utan snarare på alla konstiga Norrköpingsbor. De var ju så fulla och slogs och knuffades och det var helt enkelt inte så bekvämt. Men den här gången stod jag närmre scenen och slogs om en trumpinne, men jag gav upp ganska snart då det var minst 10 stycken andra som ville ha den också (ja, Markus Mustonens handsvett ingick såklart).
Cornelia (vilket sammanträffande att hon bor i Norrköping) kom och hälsade på igår, eftersom hon gick på VRG i ettan. Det var verkligen jättekul att se dig igen, snuttis! Du är välkommen tillbaka!
Igår gjorde jag klart min ansökan till Camp America och i bästa fall kan jag få spendera hela sommaren (max 16 veckor) i USA!! America, here I come!! Tyvärr kommer jag då att missa alla Kents spelningar i sommar och någon festival blir det troligtvis inte heller. Men Hanna säger att jag är en idiot som jag nekar en fantastisk tripp till staterna. Hon har nog rätt... Profetmagneten!
Jag har världens ångest inför biologin på fredag. Anna (läraren) kallar det kommande provet för "cellkoll" men det dämpar inte ångesten det minsta. Jag skickade precis in min riktigt dåliga labrapport. En felkälla: "Deva sprutade kanske desinfektionsmedel på dörrhandtaget kvällen innan..."
Nu ska jag hem och plugga biologi och träna!
So long suckers!
En hyllning till krossade hjärtan
I skolan är det inte mycket bättre. Där är det lätt att urskilja vilka som uppskattas av skolans elever. En person kan ha fått 10 rosor som sitter upphängda på skåpets handtag och ytterligare 10 rosor som ligger nedanför skåpet, då elevrådet inte lyckats hänga upp alla rosor utan att hälften ramlar ner. Skåpet brevid är tomt. Personen som äger det skåpet vågar nog inte ens gå till skolan i rädsla för att inför närvarande elever brista ut i gråt på grund av sin uppenbara ensamhet.
Så när ska regeringen införa "De misslyckade singlarnas dag" i almenackan? Det känns ju mer behövligt än någonsin!
Nä, jag för min del ska dränka mina ensamma sorger i sockriga gelehjärtan och Hannas marängsviss! Viktigast av allt är självklart att slippa bli påmind om alla lycklga hjärtan så jag undviker människokontakt till jag ser Hanna i skolan. Det vill säga: spela iPoden på högsta volym och inte släppa blicken från "Syskonen Baudelaires olycksaliga liv".
Cynikern
Jag är döpt. Jag är konfirmerad. Men jag är inte religiös! Inte för fem blanka ören! Varför skulle jag då vilja uppnå högst betyg i religionskunskap A? Om tio år kommer jag att ha glömt bort det, eller hur? Men så enkelt är det inte! Jag struntar fullständigt i religionskunskapen, men eftersom jag nu inte får högsta betyg i kursen kommer jag i slutändan inte kunna få 20,0 eftersom jag inte kommer kunna pröva för religionen på komvux då Haninge kommun inte erbjuder sådana tjänster åt desperata studenter vilket i sin tur leder till att jag aldrig kommer kunna bli läkare! Alltså, jag kommer aldrig någonsin kunna förverkliga min absolut största dröm här i livet: att få rädda mänskligheten, av den enkla anledningen att jag inte på ett fullständigt sätt kunde redogöra för treenighetsläran eller teodicéproblemet.
Men vad har man egentligen att vänta sig från ett Sverige som är dominerat av byråkrati i den utsträckning att vi snart går omkring som robotliknande zombies som är programmerade för att döda. Döda! Döda! Döda! DÖDA! Helt enkelt ta kol på alla ungdomars drömmar!
De sägs att Alexander den store skulle ha besökt filosofen Diogenes och frågade om det fanns någonting han kunde göra för honom. Diogenes svarade då att Alexander alltid kunde flytta på sig så att han inte skymde ljuset från solen. Men berättelsen är uppenbart falsk, då Alexander inte befann sig i den delen av Grekland under den tid Diogenes levde där.
Så vad har vi att vänta oss av livet? Absolut ingenting!
En vanlig söndag
Det var extremt svårt att komma upp i morse (sov ju ändå typ 8 timmar, men ögonlocken satt som klister), men det kanske inte var så svårt eftersom gårdagens nervositet och hjärtklappningar tog musten ur mig. För de som inte vet var jag igår på mitt livs första intervju, och allt som allt tog nästan tre timmar!
Jag kom precis hem från en träning ute vid farstanäset och stinker svett. Ska hoppa i duschen och sedan sätta mig och råplugga dramatik inför svenskprovet i litteraturhistoria på tisdag. Har jag tur hinner jag kanske att se på Natt på museet i kväll (ja, jag vet att Ben Stiller är en fjant men jag tycker ändå att filmen är mysig och bra).
Jag ska föresten laga en jättegod middag i kväll!
Alla böcker jag läst under det här året!
Folk säger att jag läser jämt, men det tycker inte jag. Jag bara läser när jag har tid; alltå på bussen, tunnelbanan, på väg till skolan (förhoppningsvis går jag inte in i någon), på bussen, tunnelbanan, framför brasan och i sängen tills jag somnar. Det är ju INTE jämt!
Alla böcker jag läst under det här året:
Elva minuter av Paulo Coelho
Parfymen av Patrick Süskind
Lång dags färd mot natt av Eugene O'Neill
The Girl next Door Jack Ketchum
Den skräckfyllda skolan av Lemony Snicket
Det hemliga hisschaktet av Lemony Snicket
Den bedrövliga byn av Lemony Snicket
Okej, det var inte så många, men lägg också märke till att jag läst ett okänt mörkertal Kalle Anka-serier också. Om nu det räknas som skönlitteratur...
(Kent, Norrköping, 16 februari)
En härlig vinterbild
Jag och Agge vid Rudans friluftsgård!
Tänk om man vore lika modig som Juno
Förlåt Hanna, men jag har nu redan sett Juno. Den var jättebra och jätterolig, och vad alla kanske inte trodde väldigt tänkvärd.
För er som inte vet handlar Juno om en 16-årig tjej, vid namn Juno, som efter tre graviditetstest konsateras att hon är gravid. Hon överväger att göra abort men äcklas av tanken att bebisen har naglar och springer genast hem till familjen, där pappa och styvmodern väntar. Hon berättar att hon tänker behålla barnet men adoptera det direkt efter födseln. Pappa suckar uppgivet: "jag som hade hoppas att hon blir relegerad eller tagit droger". Pappan till barnet är en försynt oskuld i gula löparshorts och framställs som en riktig tönt. Helt enkelt raka motsatsen till Juno! Sedan får man följa Junos graviditet då hon bla träffar och umgås med adoptivföräldrarna som visar sig vara ett ganska udda par: en reklam-musiker och en shopping-galen "ready-to-be-a-mama". Juno möter många sneda blickar, tafsande händer, charmerande skämt och sist men inte minst: en dramatisk uppgörelse, där hon för första gånger tappar tron på sitt beslut... Mer säger jag inte!
Definitivt sevärd!
Efteråt väntade en asiatisk buffé på Nybrogatan. Det var gott och nu är jag proppmätt!
Idag ska bli en bra dag!
Jag vaknade imorse till min förfärliga ringsignal till väckarklocka. En timme senare steg jag upp ur sängen. Då var kl 9. Jag tränade. Har tränat klart nu. Ska äta frukost och dricka massor av te. Sedan ska jag ut och springa ett distanspass. Mitt emellan alltihop ska jag plugga svenska! Vi ska ha svenska redovisning påmåndag och vår grupp är ganska o-sammarbetsvillig.
Apropå grupper, så har jag just nu fem grupparbeten. I svenska B, psykologi B, biologi B, breddningskursen och slutligen 100poängsprojektet. De två sistnämnda kommer varar dock en längre period men resterande fyra ska redovisas nästa vecka.
I helgen ska jag plugga svenska, fysik, biologi och civics.
Jag ska även leta jobb och skriva en ansökan. Jag tänker inte säga till vad, eftersom chansen att man blir antagen är en på miljonen. Om jag blir den där ente på miljonen kommer jag definitivt att skryta om det på den här förbannade bloggen.
Ikväll vill jag gå på restaurang och kanske hinna gå lite i affärer i eftermiddag. Låter lite intensivt kanske, men vi får se.
Ha en trevlig dag!
