Tisdag.

Godmorgon bloggen!

Nu har jag varit duktig och skrivit ut min första 'literature essay'. Synd bara att jag måste lämna in min 'linguistic essay' om mindre än en vecka. Man hinner liksom inte njuta av resultatet. Istället vet jag att jag måste sätta igång arbetet med Obama's speeches. Lite jobbigt bara att dom är så långa, annars är deten ganska rolig uppgift.

Jag tänker på mitt framtida studentliv. Om allting går som det ska blir det ju Göteborg. Igår var jag på en indroductory lecture for English II och det lät tyvärr jättekul, men om jag väljer att läsa en termin till (har ju bara studiemedel för en termin till) är det ju helt värdelöst om jag ändå inte sedan fortsätter en tredje termin och tar en Bachelor of Arts. Men nu har man ju faktiskt bara kommit halvvägs, så viska inte dra några avgörande slutsatser nu. Men visst lockar fortsatta engelskstudier, det gör det!

Jag tänkte på ost imorgon. Hur sjutton ska jag kunna överleva mitt studentliv om jag fortsätter att vara så här kräsen? Först gillade jag bara Goudaost som lyckligtvis var väldigt billig, men igår fick matkassan betala dyrt för min Boxholms gräddost! Jag kommer ju liksom inte ha råd med ost!! Inte är det så mycket bättre att jag är helt såld på Kalles randiga kaviar. Jag ensam konsumerar ju en tub i veckan! Jag är alldeles för kräsen för min plånbok! Tur att jag bor hemma ett tag till så hinner jag nog avvänja mig till blodpudding och nudlar (YUCK!)...

Ha en fortsatt trevlig morgon!

Premiär imorgon!

Imorgon sparkar tävlingssäsongen igång och först ut är långdistans i Södertälje. Om jag vinner lär jag skriva det på bloggen. Men helt chanslös kan jag ju inte vara, börjar ju bli riktigt vältränad! Behöver bara lite mer sömn och vätska. Och så byter vi ut den där körkorts-tårtan mot fullkornspasta! Sen är vi på god väg mot seger! :D

(Igår var det trevligt...)

Ikväll väntar Let's Dance-finalen och jag är faktiskt inte särskilt insatt men hejar på muskelknutten ändå! Om det blir trist kan man skriva lite uppsats...

Nu får man äntligen ge sig ut på vägarna...

(... synd bara att man måste tappa busskortet längs vägen!)


NU har jag fått körkort! Klarade uppkörningen alldeles galant i Farsta (där endast 44 % beräknas bli godkända) och nu är jag alldeles jättelycklig. Det första jag ska göra är att åka bil till Haninge Centrum och luncha med mamma. Men längs vägen måste jag åka förbi bussgaraget och hämta mitt busskort som jag så korkat råkade förlägga mig på bussen hem från körskolan. Har under den senaste halvtimmen bara suttit i telefon med 118118 och SL:s kundtjänst. Men nu är i alla fall kortet hittat så snart är det i säkert förvar igen!

Men nu blir det inga fler körlektioner och inte heller behöver vi klista fast den där gröna skylten på bilen. Och om mamma envisas med att hålla hårt i handbromsen kan jag enkelt bara sparka ut henne och köra vidare. För nu har jag det enda pappret som krävs för att sitta bakom ratten i pappas gamla Saab....

Resentment...

(... = a feeling of anger or unhappiness about sth that you think is unfair.)

Min helg har varit helt fantastisk! Trots det vet jag att den kunde ha blivit bättre, och det gnager i huvudet när jag försöker hitta några linguistic features to analyze in the Obama speeches I've chosen. Nu, tillbaka till plugget! Disciplin nu!



Samlar vuxenpoäng...

Idag har jag börjat sticka min första socka! Tyvärr har jag ingen kamera så jag kan inte lägga ut någon bild på det blivande mästerverket, men förhoppningsvis blir resultatet lika fint som på bilden nedan!



(Kolla in garnstudio.com för gratis mönster och annat smått och gott för hemmapysslare!)

There's a glow of spring in the hall tonight...

Jag vaknade i morse och lät mig översköljas av glädje. Nu är det verkligen slut på ångesten och våren står på tröskeln. Nu är det dags att börja njuta av tillvaron. För snart går solen i moln ändå...


Visste ni att de flesta självmord takes place during spring-time? Våren ska ju innebära pånyttfödelse och dessa upptaggade förväntningar på att man ska bli lycklig får många att se ännu mer negativt på sin eländiga tillvaro. Även om sådana tankar aldrig drabbat mig kan jag ändå förstå att somliga reagerar så. Vilket är sjukt sorgligt!

Men jag tänker välkomna våren med öppna armar! Kanske för att så mycket roligt händer i mitt liv just nu. Trots mycket plugg känns det som att jag har kontroll över situationen (glöm ej att min enda ambition är att bli godkänd!), men dessvärre gick inte utbildningskontrollen hos körskolan så värst bra. Jag blev väl inte helt underkänd men jag tvivlar på att jag hade klarat en riktig uppkörning när jag gjorde sådana grova misstag. Men huvudsaken är att vi är medvetna om dem och därför kommer jag inte att göra om dem när det verkligen gäller. Bara fem dagar kvar...

(Dessutom är det ju en annan kul sak... Som jag väntar med att berätta, tills vidare! Min syster råkar dock veta!)


Idag står i alla fall ett seminarium på SU högst på agendan och jag har väl hunnit förbereda mig skapligt. Sedan blir det nagelfixeri (det behövs!) hos Carolina och allra sist lite distansträning hemma! Det blir en underbar dag!

Måndag

Adjö ångest! En ny vecka och så sent som igår lovade jag mig själv att vara nöjd med mitt liv! För jag minns väl hur Hanna kallade mig "själv-plågare" hela förra året?

Humör: Glad eftersom det blir nystart och veckan ser ut att lova noll tristess eftersom stressen börjar komma igång igen.
Tänker på: Varför jag bloggar och chattar på msn med (stundvis) 'jobbiga' människor? Jag borde ju plugga..
Nynnar på: Hela Hello Saferide:s skiva går i huvudet på mig...
Planer för veckan: Mycket plugg eftersom tentan närmar sig och snart ska även en linguistic essay skrivas! Träning som bara den (tävlingssäsongen närmar sig med stormsteg..) väntar förstås. Pokerkväll på fredag!!!! Ensam hemma hela helgen så får passa på när villan står tom! ;)
Önskan: Att jag inte satt framför datorn utan pluggade istället...



(Ett meddelande till alla vrgare: Har ni anmält er till 10årskalaset? Jag tror att jag har gjort det i alla fall...)

The sensation of happiness!

Tänk vilka kugghjul innan för pannbenet som sätts igång bara av att konfronteras av "gamla" vänner från en nästan svunnen tid. Det var ju helt oskyldigt jag spatserade längs tågets mitt gång och sen hör jag mitt namn och när jag vänder mig om känner jag knappt igen gamla vänner jag inte sett på 2-3 år. Inte hade de förändrats för fem öre... Frågan är bara om det var bra eller dåligt.

Jag har (liksom tusentals filosofer genom alla tider ) tänkt mycket på Lyckan. Vad det är. Vad det betyder. Jag tror att det finns två typer: en som skiftar och en som är beständig. Den som är beständig eller evigt varande ärnog den svåraste att uppnå.

När jag gick hem från tåget igår kväll kunde jag inte låta bli att tänka på hur förutsägbart deras liv måste vara. Tanken slog mig att till och med JAG hade ett mer spännande liv än dem (vilket för mindre än 24 timmar sedan verkade totalt omöjligt) och det har återigen fört tankarna tillbaka till "lyckan". Är det rutiner och vardag som gör oss lyckliga? Jag tror inte det! I egenskap av vetskapen att Jag personligen improviserar mitt liv hela tiden så vet jag att ett 8-17 jobb 5 dagar i veckan är för tråkigt. Eller en simpel hemmafest där mer än hälften ligger i sina spyor innan tolvslaget... Nej, sådant gör inte mig lyckligare!

Men jag tror på två olika sorter. Den som skiftar är också den jämförbara, vilket betyder att lycka är en subjektiv uppfattning av ens eget liv som man jämför med andras liv. Så om jag lyckas bättre än någon annan blir jag ju lyckligare för att jag får en indikation på att jag är bättre. Skadeglädje kan man säga. För även om vi inte säger det rakt ut tror jag att alla förstår vad jag menar när jag säger att det ligger i människans natur att tävla och konkurrera - så när någon misslyckas blir vi i regel glada! (Kommer ni ihåg Blondinbellas debatt-artikel i Expressen förra veckan? Rubriken säger ju sitt: "Kvinnlig avundsjuka är min största fiende")

Men så har vi också den beständiga. Jag har ingen blekaste aning om hur man får den, men är man evigt lycklig är man också evigt nöjdmed sin tillvaro. Då kan man vakna sent en vardagsmorgon och inse att man är flera timmar försenad men ändå, när man ser sig självi spegeln, vet man att man själv är den GRYMMASTE människan på hela jorden! Då finns ingen ångest heller man måste dras med....

Jag har, som många andra, en lång väg kvar att gå tills jag möter Lyckans beständighet och tills vidare får jag nöja mig med Ångesten som min enda livskamrat.

Ha låga förväntningar!

Har ni tänkt på hur gott det är med svartvinbärste och singoallakex? I alla fall jag frossar för fullt, inga dåliga tankar inför Beach 2009 inte!

Vad rubriken antyder kommer hädanefter inte så många trevliga inlägg (som om dom varit så mycket bättre tidigare?) och anledningen är att fram till påsk kommer jag ha fullt ös på nästan alla fronter. Till att börja med har vi plugget! 2 uppsatser ska skrivas och "Linguistic Survey Course"-tentan ska skrivas den 3:e april. Dessutom följer diverse språkliga analyses och Literature Seminars...

Dessutom drar snart tävlingssäsongen igång så nu tränar jag för fullt (och äter kakor tydligen...) inför diverse stafetter och tävlingar. Spännande blir det att se om jag blir uttagen i något 10mila-lag också!

Plånboken rasar i vikt på grund av körkortet så jag försöker hitta luckor i almenackan där jag kan trycka in lite jobb på äldreboendet...

Ett roligt fenomen uppstod visserligen i helgen som jag kan skvallra lite om. Min familj har senaste veckan fått stå ut med gnäll och gråt över mitt olycksaliga liv (eftersom jag drabbades av en fruktansvärd och plötslig depression) och under hela tiden beklagade jag mig inför dem. Och ,peppar peppar, dom ansträngde sig verkligen för att få mig på bättre humör (Sampo köpte till exempel "Låt den rätte komma in" på fredagskvällen!), men jag har varit lika hemlighetsfull för dem som jag har varit på den här bloggen; vad som hänt är faktiskt inte så 'roligt' utan snarare bara komplicerat och ångestframkallande! Men på lördagkvällen kom våra grannar över för att titta på Andra chansen och när det eländet var över kom de (ja, vindrickarna alltså!) - en efter en - in på mitt rum med olika 'anledningar' men de försökte bara få mig att säga vad som är 'felet'. Sedan när jag kom ut och hörde dem vädra sina galna teorier sinsemellan kom jag halvvägs innan jag vände på klacken för att återigen gräva ned migi mina runda säng! Men jag höll tyst! Det är inte många som vet...


Söndag!

Idag är det internationella kvinnodagen. Alltså ännu en onödig högtid...

Helgen har varit lite småspännande, men inget jag tänker avslöja på bloggen... Ännu!

Jag sörjer att Amy Diamond inte gick vidare till final (för hennes låt var den enda jag verkligen gick i gång på). Men nu väntar träning och sedan födelsedagsfirande hos Karro och kvällen avslutas med bio. Vi ska se "Austalia"! Hoppas jag får gråta mycket!

Ha en bra dag!

Gulliga citat om killar, kärlek och livet!

 
Det är bättre att i den lyckligaste stunden
inte veta att lyckan snart far förbi
för om man då visste det
då vore man inte längre lycklig

Gråt aldrig över en kille, tänk på mascaran

Livet är som en tärning, det bästa man kan få är sex

Älska aldrig i en trädgård - Kärleken är blind men det är inte grannarna!

Att kyssas är som att äta soppa med gaffel - man får aldrig nog

Den som säger att man inte kan bli lycklig
med hjälp av pengar vet bara inte hur olycklig man är utan dem

Nuet är det värdefullaste du har
ty det förflutna har du inte längre
och framtiden
vet du inte hur länge du har

Vänskap går ofta över till kärlek
men kärlek aldrig i vänskap

Nu blev det jobb!

Jag bara längtar efter diverse sms och telefonsamtal, men blir oftast besviken. Men för 20 minuter sedan ringde jobbet så jag fick ett härligt sju-timmarspass ikväll! Skönt, jag har haft sådan ångest eftersom jag har jobbat så lite de senaste veckorna! Jobb betyder ju pengar och det behövs verkligen när körkortet står på spel!

Humör: Väldigt glad och lycklig, men samtidigt lite smått orolig... Inför den ovissa framtiden förstås, som vanligt! :(
Tänker på: Vad jag ska göra i helgen... Än så länge är det bara jobb, plugg, födelsedagsfirande (Hanna-panna blir ju 20 år idag!), bio och kanske annat. Får se hur det slutar!
Nynnar på: Hello Saferides låt "X Telling Me About The Loss Of Somthing Dear, At Age 16", en väldigt 'intressant' låt!
Planer för dagen: Som sagt: jobb 15:15-21:15 och innan dess ska jag hinna springa veckans första snabbdistans (trött i benen sedan gårdagens distans-pass men det blir nog bra...) och dessutom hinna plugga lite mer (allting går tusen gånger långsammare när man fyller huvudet med en massa annat onödigt tänkande samtidigt som man pluggar!).
Önskan: Mer beslutsamhet; att helt enkelt sluta vela och börja ta vettiga beslut och gör inget dumt längs vägen, hur kul det än råkar vara. Konsekvenserna är ju förödande! Att jag aldrig lär mig...

Jag mår bra!

Inte bloggat på evigheter...

Jodå, hjärtat pumpar som vanligt och likaså lungorna - luft in, luft ut. Jag lever alltså!

Lite update? Fjällen var bra! Lössnö och soligt väder. Skidorna var tyngre än vanligt men det innebar bara lite mer träning (nu får jag inte glömma att skrämma upp grannen innan vi åker igen, för nu är jag offpist-expert!). Plugget rullar på och nu är jag ledig resten av veckan! Det mest spännande som har hänt (förutom en grej jag skriver om senare... när det känns bra att skriva om det!) är Gillingebanan och att jag har bokat tid för uppkörning. Om mindre än tre veckor har jag kanske fått körkort

Angående den där andra grejen... Det är egentligen ingenting jättespeciellt men jag tycker inte om att berätta precis om ALLT på bloggen. Mycket utelämnar jag, men mina allra närmsta vänner vet definitivt vad jag pratar om! Eller, ja, tror sig veta i alla fall! ;)

RSS 2.0