Jag dööööör

Det här var det deppigaste dagen i hela mitt liv! Okej, jag tror att jag överdriver men idag var det en sådan dag då det känns väldigt svårt att få leendet att nå högre höjder. Det var ju egentligen som upplagt för katastrof...

Klockan ringer vid sex och jag vet att jag MÅSTE gå upp för annar kommer jag försent till nationella provet. Utanför virvlar små vita tussar til snö ner från himlen. Jag klär mig i slusk-kläder (det är ju provdag!) och snörar på mig värsta vinterkängorna. Jag går till bussen. Bussen blir sen. Trafiken är seg.

Jag kommer till Gullmarsplan mycket senare än räknat. När jag precis ska gå genom spärrarna hittar jag inte SL-kortet. Jag får panik. Jag hittar inte kortet. Jag får istället ta bussremsa (som tur var hade jag en i plånboken). Jag sitter och grubblar över det där förbassade busskortet hela vägen till Odenplan.

Enligt SL skulle jag komma till Odenplan 07:38. Tjena! 7 minuter innan provet började anlände vi till Odenplan. Jag visste att jag var tvungen att köpa kaffe, annars skulle jag ju somna. 7eleven-biträdet är jätteseg och en gubbe tränger sig före mig. Lite argt fräser jag till mig en Cappucino á la snabbköp + en pistagebulle.

Jag kommer givetvis försent till provet, typ 3-4 minuter. Suck! Härifrån väntar 5 timmar intensivt skrivande....

5 timmar senare... Tumnageln har borrat sig in i pekfingret som nu svullnat upp. Skrivkrampen har fått hela mig att skaka och äntligen, kan jag lämna salen. Jag har ingen aptit vid lunch för jag skakar fortfarande. Mats försöker få oss engagerade i någonting han kallas fältstyrka(?). Det enda som egentligen var lyckat idag var handledarmötet med Olle. Olle sa att Jag och Hanna utgör den bästa projektgruppen han någonsin haft. Okej, nu blev näsan väldigt lång. Han gillade vårt upplägg och resten av mötet pratade vi om Polarklockor.

På träningen sen var jag jättesur på alla och efteråt frös jag jättemycket om fötterna. Samuel och David förstörde min skrivbok och nu har jag skickat iväg ett mejl till mina klasskamrater som jag ska göra en samhällsredovisning med nästa vecka. Vad finns det för spännande att analysera om Darfurkonflikten?

Ojdå! Jag dog. Kom gärna på min begravning. (PS. Jag gillar gula rosor!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0