Stiftsemlan

Efter att ha någon utomstående konstaterat att man har haft i princip samma frisyr i över 10 år och frågar "ska du aldrig skaffa dig en 'riktig' frisyr?" kan man ju inte undgå känslan av att känna sig en aning gammal och tråkig. Det känns ju inte heller bättre när jag blir påmind om min unga ålder! Nej, jag vill ha förnyelse! Bort med det gamla och fula och fram med något lagom trendigt och hett. Städa ut julgranen och ta fram påskriset.

Vad rubriken anspelar på är en ny frisyr. Eftersom all musik präglas nuförtiden av underbara synthar skulle ju inte någonting annat passa bättre än en synthlugg. Problemet är bara att min familj inte skulle acceptera min radikala förändrning. Min pappa till exempel avgudar alla kvinnor som påminner om Pamela Anderson - långt, blont hår och allmänt sexig kropp - och trillade av stolen igår när jag berättade om mina nya, synthiga idéer. Innan han, och flertalet andra, riktade sin dåliga kritik mot min nya frisyr hade jag i princip bestämt mig. Men nu velar jag och tvekar på om jag verkligen vill göra det. Varför ska föräldrar alltid lämna en tveksamma när deras huvudsaklig uppgift är att stötta sina barn i vått och torrt? Varför måste min pappa göra valet så svårt?



Vadå, är inte det här snyggt eller?