Stiftsemlan

I vanliga fall uppskattar jag sol, värme och fågelkvitter. Men att våren kommit innebär också att en period av snörvlande, snyftande och krax-eli-krax väntar för oss stackars pollenallergiker. Michan stod inte ut med mina tårar i tisdags och när jag kom hem igår stod 2 paket med Loratadin Ratiopharm prydligt uppställda på bordet. Tack syster, jag har redan börjat den receptfria kuren och inväntar resultat!

I helgen är det 10mila! För er som inte vet är det en JÄTTEstor elit-tävling och detta år avgörs den i Eskilstuna. Min älskade grönvita klubb SoIK Hellas tog hem segern förra året i damklassen (jag tillhörde dock inte det vinnande laget) och frågan är om vi kan ta hem segern i år igen. Det sistnämnda återstår att se. Jag är tyvärr nedgraderad till det tredje laget men springer lyckligtvis inte den "lättaste" sträckan (vem sa att det var lätt?) utan springer den fjärde sträckan som är både gafflad och 6200 m lång. Mina förutsättningar överlag är inte de bästa då jag efter min långa skadeperiod inte lyckats komma tillbaka till den tävlingsform jag så flitigt tränade till innan skadan. Dessutom är jag ju pollenallergisk och verkligen hoppas, hoppas att det kommer att regna, antingen innan, eller under lördagen då tävlingen avgörs. Annars kommer loppet att gå käpprätt åt helvete!

Jag har länge förundrats över gymnasielärarnas speciella och unika förmåga att göra livet så pass stressigt och jobbigt innan den slutgiltiga ledigheten. De närmaste tre veckorna (innan projektveckorna börjar) kommer min vardag att fyllas med diverse redovisningar och uppsatsinlämningar. Tyvärr har jag helt tappat suget och känner på mig att mina betyg inte alls kommer att leva upp till förra årets succé (MVG i alla kurser). Jag försöker att förbereda mina föräldrar på det, men de verkar inte lyssna på det örat.

Och sen så var det alla skivor! Det är mindre än en vecka kvar till nästa skiva då tema är "Kungen" med tanke på att kungen fyller år samma dag (Valborgsmässoafton). Tidigare samma dag ska vi också ha den officiella mösspåtagningen och jag har tränat att sätta på mig mössan utan spegel hela veckan.

Imorgon väntar studievägledaren och hon väntas återskapa mitt hopp om att nå mina drömmars yrke!

So long!