Separationsångest!
Man brukar ju bli glad av att träna. Och det blev jag ännu denna morgon när jag insåg att det var sista gången jag körde "Intervallpass I" i Hampstead Heath...
Nu sitter jag här med världens separationsångest! Eller ångest i huvudtaget. Jag vet ju att om jag VILL så får jag vara kvar hos familjen i vår också. Men eftersom de redan annonserat så betyder ju det att OM jag vill vara kvar måste jag säga det ganska snart. Men jag vet ju inte vad jag vill! Därför behöver jag er hjälp, snälla, bestäm åt mig!
Fördelarna med att stanna kvar är att jag kan fortsätta vara med barnen som jag har kommit att tycka så mycket om, jag kan fortsätta träna i Highgate och Hampstead Heath, jag kan fortsätta bo i London och slutligen så kommer också Cornelia till London! Enda nackdelen är väl att Christopher ska börja "skolan" och då måste jag gå med dem till två olika ställen. Dessutom är Christophers "skola" bara öppen mellan klockan nio och halv tolv (vilket endast ger mig 2,5 h ledigt och nu har jag ju 4 timmar...).
Hemma väntar familjen, Hellas, vänner, strökurser på SU, jobb på Lovisagården, körkort... En massa saker som också blir roligt förstås! Och visst saknar jag det också...
Men om jag bestämmer mig för att lämna familjen för alltid blir det ett sorgligt farväl, för vem vill egentligen säga hejdå till de här små tomtenissarna?
