Stiftsemlan

Igår hade vi en avskedsmiddag och det var jättemysigt. Men också jättesorgligt! Jag kommer verkligen att sakna London och så här i efterhand är jag väldigt lycklig att jag inte tackade NEJ till platsen. (Ni ska veta att jag var väldigt nära!) Jag fick då ett jättefint tackkort innehållande 500 kr! Det hade de verkligen inte behövt...





Idag när jag gick med barnen till dagis fick Christopher en av sina fina stunder. Han försökte "tvinga" mig att stanna kvar i London "tills det blir sommar" (strax efteråt följde frågan "När är det sommar?" - Det är många månader kvar. "Varför då?"). Jag försökte få honom att förstå att det skulle komma en ny tjej som ska gå med honom till dagis - vid namn Nina - men han var inte ett dugg intresserad. Han sa rakt ut att han ville att JAG skulle gå med honom! Man blir ju alldeles rörd av att höra så fina ord från en fyraårig tuffing...