Stiftsemlan

Inom loppet av en vecka har jag hunnit besöka två offentliga nödvändiheter i London; jag talar givetvis om sjukhuset förra veckan och frisörsalongen som jag besökte idag. Trots den uppenbara anledningen till mitt besök idag (ja, mitt hår såg verkligen förskräckligt ut!) våndades inför att behöva förklara något så enkelt och naturligt som hur jag vill ha mitt hår på engelska (vad heter 'slingor' på engelska?). Jag gick säkert förbi samma frisörsalong tre gånger innan jag vågade öppna dörren till en *motsatsord till folktomt* salong. Jag klev in och försökte hitta någon att boka tid hos. Jag såg säkert ut som en vilsen en men det löste sig och jag fick tid för "a regular haircut" 30 minuter senare.

Jag tog en snabb fika och återvände sedan till salongen BBC 3 Hair Studio, jag satte mig ned, bläddrade igenom en engelsk skvallertidning (läste att 100 extra kalorier som man inte förbränner om dagen resulterar i en viktuppgång på 1 kg/månaden!) och blev sedan bemött av frisören som frågade hur jag ville ha det. Som vanlig sa jag något i stil med: "I don't really care", "Do whatever you have to do", "Just cut as much as necessary" och slutligen "I trust your judgement". En försiktig men aningen surmulen praktikant tvättade mitt hår och sedan placerade hon mig framför en stor spegel. När jag var Inlindad i två handdukar och en sorts kappa som man har över sig för att skydda kläderna och håret tillbakadraget bakom axlarna såg jag ut som en tråkig ung kvinna utan hår med alldeles för kort alls. Inte särskilt attraktiv med andra ord!

Resultatet blev dock förvånasvärt bra (rots att hon inte klippte så mycket! Den snygga stylingen (jag inte kan ta kort på eftersom jag inte har någon kamera) berodde nog snarare på hennes fönings-skicklighet än att frisyren jag fick var särskilt speciell. Dyrt var det: £44 skulle hon ha för att egentligen bara klippa topparna och blåsa lite. Men nu är jag nyklippt och behöver inte gå till frisören på läääänge...