Stiftsemlan

Hösten i London är oslagbar. Trots råheten i luften och att man huttrar så fort man sätter foten utanför dörren så finns det en oidentifierbar, men otroligt närvarande, mystik som lägger sig när mörkret så sakteliga faller. Jag börjar bli kär i London! Det är så otroligt mysigt nu och jag längtar efter att få visa min familj Highgate och London när de kommer hit om tre helger.

Jag har som tidigare nämnt väldigt mycket fritid och passar verkligen på att njuta av mitt stressbefriande liv. Men ändock tänker jag på framtiden och vad som väntar mig i vår. Anna och Mark har sagt att landet (alltså inte London) ska upplevas på våren då den är som vackrast. Så nu sitter jag här och bloggar samtidigt som jag fantiserar om en eventuell semester våren 2009 till de norra delarna av Great Britain (dock ej Scotland - dialekten är ju helt obegriplig!), exempelvis Yorkshire och kusten...

Nu ska jag genast fantisera vidare på Google! Ha en fortsatt trevlig kväll!