Och så var man lämnad kvar med två tanter...

Det här kan ju sluta hursomhelst! Jag är i princip ledig fram till söndag eftermiddag då farmor och farmors mamma äntligen(?) flyttar ut härifrån. Usch ochfy skam på mig! Jag målar upp bilden av två hemska kärringar som ska förstöra två barns liv - och mitt eget - vilket inte alls är sant. För några timmar sedan gick vi ut och jag visade dem vägen till "The Flask". Jag fick visserligen styra upp en hel del och se till att barnen kom iväg i gott skick och jag fick också köra barnvagnen. Väl på plats vid bordet drog festligheterna igång. Och livligheterna förstås! Jag kan inte klandra barnen, tvärtom, så klart att de är jätteglada över att träffa farmor och Irene. En farmors uppgift är också självklart att skämma bort barnen med Coca Cola och ketchup i massor. Och min uppgift blir såklart att gå med barnen till toaletten!

Farmodern och jag klickade redan första gången vi talades vid. Det var på telefon ca en vecka efter min ankomst och vi pratade på. Hon gav mig en massa beröm (ännu mer fick jag ikväll) för att jag skulle vara så bra si och så. Jag blev givetvis generad (ikväll också för den delen!). Irene däremot var lite skeptisk. Också jättegullig och så men när jag frågade vad Mark hade gjort i USA ett år - av ren nyfikenhet förstås - sa hon bara: "Det får han berätta själv!". Jaha, och vad ska det betyda?

Sedan sa de att barnen kunde åka i barnvagnen tillsammans på hemvägen! Rebecca kunde sitta i Christophers knä och jag skulle köra barnvagnen. Jag trodde först att de skojade, men så var inte fallet! Så jag fick köra 15 kg extra och jag trodde att vagnen skulle braka samman. Det gick bra i början men när jag skulle köra upp på en kant (typ 1,5 cm hög) så fastnade hjulen och barnen föll ut. Ingen skadade sig med Christopher blev jätterädd och hoppade utan tvekan ur vagnen och slutade gnälla om att han hade ont i fötterna. Jag spände fast Becca igen och kände en lättnad när ingen av tanterna sa emot mitt beslut. Jag sa bestämt: "Det gick ju inte så bra så nu får Pompen gå resten av vägen hem". Inga vidare protester!

Jag hjälpte dem med nattningen (rättare sagt att klä på sig pyjamasen, borsta tänderna och gå på toaletten), men godnattsagan fick farmor och Irene sköta! Ungarna är fortfarande uppe...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0