Hur man njuter i januarimörkret!

Det roliga med mitt så kallade "skönhetstips" är den bakomliggande (och till viss del ofrånkomliga) ironi... Tänk att jag gick till skolan i pyjamas fler än en morgon under gymnasiet!

Januari lider mot sitt slut och alla lovord från nyårsafton börjar sakta men säkert tyna bort bakommängder av bortförklaringar. Jag tycker bestämt att de flesta människor lovaralldeles för mycket vid 12-slaget (visst är det lätt med den bubblande champagnen?) och ställer sedan alldeles orimliga krav på sig själva. Det kan röra sig om alltifrån träning och viktnedgång till att bara helt enkelt bli en bättre människa! Jag säger inte att man inte ska ha MÅL i livet och försöka förbättra sin livsstil, men i grund och botten handlar det väl om att vara lycklig och - framför allt - nöjd med sig själv och sina prestationer?

Jag besitter själv världens kanske bästa självförtroende och är just nu väldigt lycklig! Just nu älskar jag verkligen mitt liv! Trots fyra pågående "projekt" som upptar större delen av min tid så kommer dock stunder som man bara vill ägna sig åt sig själv. Så varför inte passa på att stärka självförtroendet under tiden?

Mitt absolut främsta skönhetsråd är att skämma bort sig emellanåt med smålyxiga kroppsbehandlingar. Jag är till exempel en fruktansvärd nagelbitare och därför gör jag nagelskulptering varje månad. Dessutom har jag en jättebra handkräm med doft av mango och kokosnöt som gör att jag känner mig ännu finare. Jag färgade också bryn och ögonfransar inför julen och det kändes riktigt lyxigt! För att inte tala om ansiktspeelingen jag gör hemma så gott som varannan dag! Det är omöjligt att gnälla över "problemhy" när man masserat hela ansiktet efter en riktigt härlig varmdusch! Eller sina klyvna hårtoppar efter en in packning och sedan en hårföning med någon extra efterbehandling. Finalen blir såklart när man klätt sig rena myskläder och satt sig ned vid köksbordet med en kopp grönt te och en handfull valnötter...

Därför är mitt bästa (och enda?) skönhetstips att pyssla om sig själv, för det är verkligen omöjligt att hata något man pysslat om!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0