En kyss att bygga en dröm på!

Ge mig en kyss innan du går. En kyss att bygga en dröm på.


Egentligen är du inte kär i mig och egentligen är det okej med mig. För jag blir aldrig kär i någon. Det är ju slöseri med tid. Så då slösar vi bort våra liv...


(H. Hellström, "Minnen av aprilhimmelen", 2005)

Ikväll fick jag en sådan där magisk och alldeles underbar känsla som växte i hjärtat och sedan spred sig till magtrakten och sedan ut i armar och ben. Nu går jag omkring, med sommarregnet som droppar från mina hårtoppar ned på skjortan, och lyser. Ni förstår inte. Men det jag upplevt ikväll var så vackert!


Om himmelen finns är jag förlorad!

(H. Hellström "Känn igen sorg för mig Göteborg", 2000)

När jag kliver ut genom Lovisagårdens entré känner jag på en gång lukten och kylan från sommaren 2009:s första riktiga sommarregn. Cykeln, sjöblöt förstås, väntar. Mörkret börjar att falla. Och jag har en halvtimmes cykelfärd i regn framför mig. Åh, det var verkligen en av de vackraste kvällarna på länge.


Plötsligt börjar jag tänka. På livet. På mig själv. På mitt liv. Så här långt. Och jag är nöjd. Över alla beslut jag någonsin tagit, de korkade likväl de genialiska. Mitt bästa beslut någonsin var ju att inte bli läkare och plugga fysik istället. Fan vad skönt det känns! Mitt andra bästa beslut någonsin var att öppna hjärtat för någon jag trodde dess portar var för evigt stängda. Även om det slutar tragiskt är jag nöjd över erfarenheterna som följer. Jag älskar att fela, det vill säga, att vara människa!


Jag skulle bli något i stan över en natt

Stockholm började närma sig slutet
Jag andades in det ruttna spelet och sen ut med det
Jag såg några gå förbi, jag såg hjulet som jag var ett kugghjul i
Jag såg vänner från 90 försvinna ner i dyn, jag såg skyskrapor försvinna upp i skyn
Jag såg ut genom fönstret och såg Mariakliniken
Jag såg ner, sen bort, och såg kostymer jaga grönljusen, jag såg nog själva ägget och tänkte:

J
ävlar, jag kommer göra mig så jävla illa här

Tillbaka till stan som en nattfjäril mot ljuset
Tillbaka till knarket, och jag stod där med ögonen slutna
Så som man gör inför långa vägar

(H. Hellström "Långa vägar", 2008)

Så var det att bli kysst av sommarregnet i maj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0