Stiftsemlan

Någon sa att jag kanske tagit vatten över huvudet som bestämt mig för att jobba så mycket som jag gör, och han hade säkert haft rätt om det inte vore så att jag verkligen STORMTRIVS med mina jobb!

På grund av ovanstående uttalande känner jag mig manad att slå ett slag för äldrevården. Till att börja med vill jag ta död på en gammal myt: all vård av äldre i Sverige SUGER! Detta stämmer verkligen inte! Personalen som arbetar är en härlig blandning kompetenta individer - och vi vikarier lär oss av de bästa så vi blir lika bra! Jag älskar mina arbetskamrater (okej, inte alla, men de allra flesta! Ni vet ju att man inte kan älska precis ALLA!). Jag älskar också alla gulliga gaggiga gummor och gummar (inte alla förstås...). Jag tycker om att hjälpa dem även om det handlar om de mest 'basic' såsom toalettbesök och påklädning eller mat och dukning och städning. Vad som är grädden på moset är förstås all uppskattning - från patienter såsom anhöriga! Jag älskar det här jobbet och rekommenderar det till alla som vill hjälpa människor i behov och vill ta del av deras erfarenheter. En varning bör dock utfärdas: är man lite fin-kräsen och kan inte tänka sig att tackla även de "smutsigaste" problem som uppstår hör man nog inte hemma här!

Mitt andra jobb då? Jo, jag har ju inte jobbat där så länge men en arbetskamrat sa igår att man inte jobbar på Premo för att tjäna pengar - utan för att man tycker det är kul att jobba natt! För det är en häftig känsla att strosa runt bland höghusen och dela ut morgonens tidning medan fåglarna kvittar för fullt...

I natt blir det ingen utdelning eftersom det är kristi himmelfärds imorgonoch därmed finns inga tidningar att dela ut. Istället ska jag passa på att sova ut. Nu ska jag ge mig ut och springa! Hej så länge!



Är på så gott humör just nu så passar på att bjuda på lite bilder från NYC! Här har ni Flatiron Building! Tro mig - det här var den bästa bilden...



Jag inte långt ifrån Flatiron! Och min fina American Eagle-tröja förstås!



Hehe! Cheesecake och smoothie i Soho! Storleken förklarar mina runda kinder från ovanstående bild! :P 



Mina fötter står stadigt på Ellis Island i kön till färjan! Om jag hade köat här typ 150 år tidigare hade jag räknats som emigrant från Sverige...



Svenska flaggan! Jag är på väg till FN:s högkvarter!



Usch, fy Emelie!! Skäms! Men här är uppföljaren till "Asses of London" och därmed namnet "Asses of NYC"! Fyndigt värre...